Det blev inte direkt någon strid med barnen mer än det vanliga förhalandet från deras sida då de skall lägga sig. Länge & väl testade Olivia vårt tålamod. Det var allt från att hon var törstig, hungrig, kissnödig ja till att hon inte kunde sova för det var minsann ljust ute. Ja, man minns ju själv hur man tänkte som barn. Att man skulle sova när solen inte ännu hade gått ner och man trodde att alla andra fick minsann vara uppe utan just JAG!
Igår hade Staffan tagit vägen om huset och satt upp radonmätare samt hämtat tillägget till kontraktet som vi skulle skriva under. Vi tillade en klausul där vi får uppskov med betalningen tills radonmätningen är analyserad och att vi då även skulle kunna häva köpet om det visar utslag. I tillägget sattes även det nya priset upp som vi prutade oss till. Nu känns allt hur bra som helst och jag kan för första gången på riktigt glädjas över att vi skall bo där. Tidigare fast jag varit glad, har jag lagt band på mig själv då jag lärt mig att man inte skall ropa hej…..
Olivia är med Staffan på jobbet, Christopher är i skolan och jag & Carl skall städa hemmet inför kvällens visning. Hoppas på bättre tur nu. Jag skall även följa med mamma till frissan hade jag tänkt mig om nu inte något inträffar. Kanske hinner jag även handla kläder till begravningen.
Jag drömde om begravningen i natt. Om min pappa….om att vi kom för sent och att min mamma var väldigt arg på mig för detta. Att hon var förbannad att vi inte gick in när vi väl dök upp. Staffan skall även bära kistan så jag kunde förstå hennes irritation men trots att hon nästan skrek på mig, ville jag inte gå in i kapellet. Usch! Vilken jävla mardröm!
